Det här med redigering

Jag skrev ju råmanuset till ELS (vill inte avslöja titeln ännu) under camp nano förra året. Drygt 65 000 ord skrevs på 30 dagar och det märks att jag bara skrev allt som poppade upp i huvudet om jag inte kom på exakt vad jag ville skriva. Nedan mening är ett sådant exempel. Den manliga huvudkaraktären är på lunchdejt och hon äter lax. Vad han äter, ja...

Han tog en tugga av vad det nu är han äter och suckade när såsen smälte på tungan. Han kanske också äter lax förresten. 

Vad tror du att en marknadsstrateg som heter Daniel äter till lunch? Han dricker en öl till (lättöl kanske, men hon dricker vitt vin till sin lax, väldigt internationellt). Jag måste dessutom komma på vad bolaget han jobbar för heter. Det heter just nu xx & xx.

För övrigt gick jag med i Litterära konsulters påskutmaning för att få lite mer grund att stå på i mitt skrivande. De sänder live varje dag och ger en uppgifter att göra under hela påsken. Den utmaningen kommer jag använda till mitt pågående camp NaNo-projekt som går under arbetsnamnet Bröllopskoordintorn. Oerhört fantasifullt. ;)

Men glad påsk på er, stanna hemma, tvätta händerna och this too shall pass! Love ya!

Rapport från camp nano april 2020

För en vecka sedan ungefär började jag skriva ett inlägg här med rubriken "The struggle is real". Jag hade riktigt dålig självskrivkänsla och skrivtvivel å det grövsta. Det blir inte lättare när man jobbar hemma i rådande corona-tider och umgås med sina egna tankar hela dagarna, vill jag lova.

Pratade med en kär vän om det här med kreativitet och hur man blottar sin själ i det man gör, men det känns som att man inte får någon cred för det. Alla andras verk blir lyfta men inte ens eget. Jag skrev ett inlägg på Instagram om det och fick fina kommentarer från flera håll.

Sedan fick jag en lite hemlig spark i baken från ett oväntat håll och nu sitter jag här och redigerar min första NaNo jag skrev 2014 som blev klar under camp i juli förra året. Jag skrev i vild förtvivlan drygt 65 000 ord på 30 dagar. Nu redigerar jag den texten i lika rasande fart. Word kan inte ens köra sin vanliga stavningsprogram på grund av alla stavfel. Jag har alltså inte ens öppnat det här dokumentet sedan 30 juli förra året.

Visa det här inlägget på Instagram

Going rebel during #campnanowrimoapril2020 and started editing my nano 2014 project that I finally finished during camp last July. I think Daniel and Amanda deserves their happily ever after, and maybe, just maybe it'll be good enough to send to a publisher..

Ett inlägg delat av Maria Arell (@maria.arell.forfattare) 5 Apr 2020 kl. 3:19 PDT

Nu 30 sidor in med grovredigering inser jag att den inte alls är så kass som jag befarade. Nästan så att jag tycker att den är bra och jag ser fram emot att fortsätta läsa för att se vad som händer, även om jag vet vad som händer.

Dessutom skriver jag camp nano under tiden. Har lagt mig på ett realistiskt mål om 1000 ord per dag, och även den berättelse börjar arta sig riktigt bra. Som vanligt har jag inte panerat alltför mycket innan utan kör mycket på känsla, även om idén har legat och grott sedan i januari någon gång.

Dagen till ära - #våreld

Det har varit lite tyst från mig här på sistone. Inte för att jag inte skrivit, utan för att jag helt enkelt inte haft tid att dela med mig av något, trots att nyheter funnits. Har hunnit skriva klart ett av mina projekt, vunnit NaNo och dessutom kommit med i ännu en Romance-antologi. Denna gång med en paranormal romance hos Seraf Förlag. Och idag är det boksläpp! 

15 mysiga kärleksnoveller som alla innehåller något övernaturligt. Mitt bidrag heter När ett stilla hjärta slår, och handlar om vampyren Cassandra som träffar Alexander, en helt vanlig dödlig, som ändå lyckas beröra henne på ett sätt ingen gjort tidigare.

"Cassandra mötte hans blick. Kände hur hjärtat drogs ihop och slog ett slag. Det hade det inte gjort på många år och det var en ovan känsla för henne. Hon hade inte varit nära en varmblodig utan intentionen att dricka av dess blod på åratal. Känslan av att hålla honom i sina armar, närheten och värmen gjorde henne nästan berusad. Hon drog in doften av honom i näsborrarna och smakade njutningsfullt på den. Hörde hjärtat som rusade, blodet som susade i ådrorna." 

Du kan beställa boken på sedvanligt sätt, på Bokus eller Adlibris, eller varför inte beställa den direkt från mig och dessutom får en liten signatur och hälsning i boken?

Är du nyfiken kan du läsa mer om den på Boktugg som intervjuat förlaget inför releasen.

Nu är den här!

 Alltså, är den inte fin? Och där i finns min novell "Misteln" som handlar om Klara och Pontus. Redan nu kan du läsa en recension av antologin här, men den kommer inte ut i handeln förrän på onsdag, 21 november och du kommer kunna köpa den på Adlibris och Bokus.

Jag har självklart tagit hem ett par exemplar, men har redan bokat upp i princip alla. Finns intresset av att köpa ett signerat exemplar av mig går det att lösa så klart. Jag trodde det skulle vara tillräckligt med 12 exemplar eftersom bara de närmast sörjande skulle vara intresserade, men tydligen var det fler än så. :P

Just nu jobbar jag febrilt med att få ihop en novell till Hemmets Journals novelltävling som har deadline 1 december samtidigt som jag skriver bok tre i fantasytrilogin för NaNoWriMo. Novellen går inte fullt lika bra som fantasyn, konstigt nog. Ville ju bara skriva romance i början av månaden, men nu är det visst alver och drakar som min musa gillar. Underligt det där. 

Hurra!

Förra veckan fick jag det glada beskedet att jag kom med i Everlasting Publishers julantologi med min novell Misteln. Igår blev det officiellt så jag får gå ut med det. :)

Ska bli grymt kul! Ni kommer få höra mer om det när det börjar närma sig utgivning. För att fira skapade jag mig ett renodlat skrivarkonto på instagram, följ mig gärna! :)

Under tiden försöker jag få ihop en sci-finovell till Club Cosmos tävling samt en sommarnovell till Hemmets Journal. Fullt upp med andra ord. Att bli  uttagen till novellsamlingen gör en ju mer peppad att skriva, och det blir en bekräftelse på att man faktiskt inte är så kass som man stundom tror.

Here I go again...

Det blev ingen vinst i novelltävlingen för mig. Och inte heller blev det någon antologi, inte för nån. Nu kör vi nya tag. Efter att haft en skrivpaus sen camp NaNo april är jag nu igång igen och det känns rätt bra.

Nu har jag hittat två novelltävlingar till jag funderar på att vara med i och en av dem har deadline 29 juli. Jikes. Hur ska jag hinna? Nåväl 5000 ord är inte helt omöjligt, så jag försökte knåpa ihop något nu innan camp Nano Juli börjar. Den andra tävlingen har inte deadline förrän 1 december, så den måste jag inte skriva just precis nu, tack och lov.

I camp Nano har jag tänkt mig en paranormal ungdomsstory. Hittade en karaktär för ett par veckor sedan som har på grund av novelltävlingen fått hålla låg profil, men jag ser fram emot att lära känna henne bättre. Jag har tänkt mig ett mål på 20 000 ord i nanon den här gången. Det känns inte helt omöjligt, men det kanske blir lite tight, vi får se vad som händer helt enkelt.

Oavsett är det skönt att vara igång med skrivandet igen, och även om jag fått börja om på novellen, så har jag idéer och så länge jag bara tar mig tiden att skriva så kommer det nog gå bra.

Nu är det gjort

För några minuter sedan skickade jag in mitt bidrag till Mörkersdottirs novelltävling på temat folktro. Eek! Känns väldigt läskigt, samtidigt som jag vet att berättelsen inte kan bli bättre, tack vare mycket bra testläsare som kommit med kloka och braiga kommentarer och rättningar. Och slutet fick vara kvar som det var från början, trots att jag tvivlade lite på det.

Tack Melanie, Björn, Frida, Johanna, Emma, Sandra och Anneli för att ni ville läsa!

... And sent... #eek #competition #shortstory #writer #idobelieveinfairies #folklore #fantasy #hälsingeromance

Ett inlägg delat av Maria A (@arellskan) 29 Apr 2018 kl. 1:45 PDT

Nu ska jag bara få ändan ur och skriva mina nanoord. Det har ändå gått bra med Camp Nano. Alverna har betett sig hyfsat bra och jag har skrivit i princip varje dag, även om jag kanske inte alltid kommit upp i mina 500 ord. Bara att fortsätta med rutinen så att boken blir klar någon gång... :P